Funderar fortfarande på vad jag ska klä ut mig till inför Halloween nu på fredag. Känner att det är en väldigt könsbaserad uppgift eftersom de mest populära dräkterna på Buttericks har en mycket primitiv utformning - åtminstone när det gäller de kvinnliga dräkterna. Hmmm ska jag vara prostituerad sjuksköterska, prostituerad polis, prostituerad servitris, prostituerad kanin, prostituerad häxa eller en prostituerad Lilla My?
Det kommer troligtvis sluta med att jag föreställer en prostituerad prostituerad, men det går väl också bra?
Jaha... vad gör du idag då? Just vaknat? tänkte väl det. Du har en sån där höstlik baksmälla som drabbar dig varje morgon, jag vet - så är det för alla. Själv går jag till sängs varje natt med rädsla för att jag inte ska vakna dagen därpå. Har nämligen till min fasa upptäckt att ingen väckarklocka är ett hot mot min hallucinationsartade sömn - bara att stänga av och så somnar man om och så vaknar man någon gång, förhoppningsvis. Men otroligt mycket senare än man tänkt sig. Hur ska jag kunna ha ett liv och ett jobb när det är så här? Nähäpp... får gå i ide som alla andra.
Mitt liv har tagit sig nya former, dvs inga former, dvs oformliga former, dvs jag lever i ett vakuum. Oj oj oj tänker du nu - talar den lilla flickan om att hon är... gud förbjude...självmordsbenägen?
Ånej, så roligt ska vi inte ha det, svarar jag. Ibland är livet bara så. Ibland måste livet vara så. Vissa förstår inte det, att man i en viss ålder drabbas av en identitretskris, en jaha-vad-ska-det-bli-av-mig-då?-kris. Istället tar de avstånd, de där, mycket äldre människorna, som vet vad de vill och som har något att göra om dagarna. De tar avstånd och tycker att man framstår som en klängranka i full blom, eftersom man inte har något annat att göra än att vara med dem. Och då blir allt så fel. Och så blir alla olyckliga och gråter. Ja, inte de där äldre som vet vad de vill av livet och har något att göra om dagarna - de är lyckliga, festar, festar ännu mer och skiter fullkomligt i ens existens. Men vi andra undrar vad de har för sig i sina aktiva liv och låtsas inte förstå varför de inte hör av sig....
Nåväl, idag ska jag dra iväg på min första körskolekörövning och vi får hoppas att jag inte kör på någon eller något. Men man kan ju aldrig veta. Jag måste ju få en chans att öva på min roll som prostituerad bilförare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar